Mitt foto
När jag var liten valde jag omsorgsfullt ut dem finaste stenarna från grusgången, höll dem i mina händer, skakade dem och frågade: "HUR MÅNGA BARN FÅR JAG NÄR JAG BLIR STOR?" Oskyldigt, barnsligt och obetydande. Då. Men ställer jag mig samma fråga idag som jag gjorde då är den allt annat än oskyldig, barnslig och obetydande. Inte hade jag någon aning om att det kunde bli så att man inte själv får bestämma över hur många barn man ska ha. Inte visste jag att jag ofrivilligt skulle hamna i en situation långt ifrån den barnrika villavägen som jag vuxit upp på. Och inte kunde jag i min vildaste fantasi tro att jag skulle vara nära att dö, när jag skulle bli mamma. Detta är min historia om att Leva Vidare Utan Livmoder.

onsdag 13 juni 2012

Kommentarer


Kommentarer
Jag fick under gårdagen höra från flera håll att det inte gick att kommentera på min blogg. Detta hade jag ingen aning om så efter att ha letat runt lite ska detta nu vara ordnat. Du klickar alltså på kommentarer, och skriver din kommentar. Därefter väljer du kommentera som och väljer namn, då skriver du i ditt namn. Eller så kan du vara anonym, men då vet jag inte vem kommentaren är ifrån. ;) 


Det är alltså nu fritt fram att kommentera. Jag uppskattar om ni respekterar att jag vill ”skydda” mig och min familj och därför vill jag endast nämnas med förnamn, eller inget alls, men inget annat som kan kopplas ihop med vem jag är. TACK!
Ha en härlig dag!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar