God Jul, Gott Nytt År & God fortsättning!
Den sista delen av året kändes minst sagt som att den gick i raketfart. Födelsedagar, adventsfirande, dansföreställning, lucia, praktik, inlämningsuppgifter, glögg- & pysselkväll och så blev det äntligen julafton. Och JULLOV! Då började tiden sakta in. Efter några dagars ledighet, varsin omgång av förkylningsinfluensa, flera pyjamasdagar och min bok har lästs ut känner jag mig mer än redo att fira in det nya kommande året! 2015!
Visst, det ligger nära minussiffrorna på häftighetsskalan när dagarna går så fort att man knappt känner att man hinner med någonting alls. Men såhär dagarna efter, när jag laddat batterierna en aning känns det ändå rätt bra när man inser att vi fick ihop vardagspusslet även detta år.
Det blir helt enkelt så att man får sortera och prioritera, mer eller mindre medvetet, vilket/vem man har tid att lägga energi på. Och hade jag fått bestämma hade jag lagt all min energi på familjen!!!
Ta hand om er & god fortsättning på det nya året 2015!
- LevaVidareUtanLivmoder
- När jag var liten valde jag omsorgsfullt ut dem finaste stenarna från grusgången, höll dem i mina händer, skakade dem och frågade: "HUR MÅNGA BARN FÅR JAG NÄR JAG BLIR STOR?" Oskyldigt, barnsligt och obetydande. Då. Men ställer jag mig samma fråga idag som jag gjorde då är den allt annat än oskyldig, barnslig och obetydande. Inte hade jag någon aning om att det kunde bli så att man inte själv får bestämma över hur många barn man ska ha. Inte visste jag att jag ofrivilligt skulle hamna i en situation långt ifrån den barnrika villavägen som jag vuxit upp på. Och inte kunde jag i min vildaste fantasi tro att jag skulle vara nära att dö, när jag skulle bli mamma. Detta är min historia om att Leva Vidare Utan Livmoder.
