Äntligen tar debatten kring svenska surrogatmödrar fart!
Idag har det både pratats på Nyhetsmorgon och skrivits om det på Aftonbladet. Det har även pratats på radion. Äntligen! Det är inte en dag för sent! För ju mer det pratas om det och skrivs om det desto snabbare kan våra politiker inse att en uppdatering av lagen behövs omgående! Det är år 2013 och vårt "fördomsfria" Sverige hänger verkligen inte med.
Att använda sig utav surrogatmödrar är långt ifrån en form av människohandel som vissa hävdar (Vänsterpartiet)! Det är vanliga "Svenssons" som försöker bilda en "Svensson-familj", fast de går i motvind. Det är kvinnor som själva gör ett aktivt val att hjälpa ett annat par med något de inte kan göra själva. Det är inte onaturligt eller science fiction, det är en helt vanlig provrörsbefruktning med undantaget att man återför embryot till surrogatmammans livmoder istället för embryots genetiska mammas livmoder.
Det skulle kort sagt bli medvind om det blev lagligt att genomföra i Sverige.
För att det redan finns "surrogatbarn" i Sverige det är sedan länge känt. Men föräldrarna har fått betala mer och framförallt har de fått kämpa mycket mer på alla sätt och vis.
Det tänds en gnista av hopp inom mig då debatten äntligen tycks tar fart. Men jag vågar inte hoppas. Det känns för tidigt ännu.
Jag har även varit i kontakt med ännu en journalist som är intresserad av en intervju med mig om min historia. Det känns som det minsta jag kan göra. Kan jag bidra till att debatten får mer publicitet och förhoppningsvis mer insyn och förståelse för vad det handlar om är jag tacksam. Och det får mig att må bra. Även om jag inte vet om jag kommer att få någon chans eller möjlighet till att göra ett försök igen, så vet jag vad betydelsefullt det är! Inte bara för dem som inte kan bli gravida, utan även för alla i deras omgivning!
Att vara surrogatmamma måste vara den mest värdefulla och finaste gåva man kan ge till någon annan. Nu kommer jag tyvärr aldrig att kunna ge denna gåva till någon, men jag kan försöka förmedla och sprida min längtan så att det förhoppningsvis kan ge fler möjligheter även här i Sverige. Och jag kan se till att ta vara på den fantastiska familj jag har!
Det är nog delvis tack vare den ofrivilligt sekundära barnlösa situationen som jag kommit till insikt i hur ovärderligt och betydelsefullt det är att leva för det man mår bra av. Idag blev jag påmind om hur oerhört viktigt det är att leva i nuet och ta vara på varje sekund man har tillsammans, då jag fick ett mycket sorgligt besked om ett dödsfall i vår vänskapskrets.
Lev för det du har! Ge inte upp för det du saknar!
- LevaVidareUtanLivmoder
- När jag var liten valde jag omsorgsfullt ut dem finaste stenarna från grusgången, höll dem i mina händer, skakade dem och frågade: "HUR MÅNGA BARN FÅR JAG NÄR JAG BLIR STOR?" Oskyldigt, barnsligt och obetydande. Då. Men ställer jag mig samma fråga idag som jag gjorde då är den allt annat än oskyldig, barnslig och obetydande. Inte hade jag någon aning om att det kunde bli så att man inte själv får bestämma över hur många barn man ska ha. Inte visste jag att jag ofrivilligt skulle hamna i en situation långt ifrån den barnrika villavägen som jag vuxit upp på. Och inte kunde jag i min vildaste fantasi tro att jag skulle vara nära att dö, när jag skulle bli mamma. Detta är min historia om att Leva Vidare Utan Livmoder.
