Tid, tid, tid.

Tid, tid, tid.

Den styr vårt liv vare sig vi vill det eller inte. 

Tiden rinner iväg, jag känner att jag inte hinner med.

Vad lägger jag min tid på?!

Ännu ett brev från patientförsäkringen har kommit. De vidhåller sitt tidigare ställningstagande. Att jag inte har rätt till någon ersättning för min förlorade livmoder i samband med min första och enda förlossning.

Jag har nu en sista chans att överklaga och komma med synpunkter, men till Patientnämnden denna gången. Det är oerhört tungt och tidskrävande att gå igenom journalen igen. Det är 32 sidor, med en massa läkartermer och förkortningar man knappast förstår och så alla dessa minnen och minnesluckor som kommer tillbaka då man läser. Det är tur att min man kan fylla i det jag inte minns eller har blandat ihop. Det är svårt att hålla tårarna tillbaka. Nästan så att det känns så jobbigt att jag funderar på om det verkligen är värt det?!

Men nu är det sista chansen, once and for all. Jag tror att det känns bäst att ta den, istället för att låta den glida förbi. Det är säkert något som kommer att irritera mig eller som jag kommer att grubbla över den dagen jag är skrynklig och gråhårig om jag inte tar tag i detta. Eller har jag bättre saker att fylla min tid med då???

Jag och min mamma har ägnat tid åt en intervju om surrogat. Jag lägger en del tid när jag skriver på bloggen. Allt i hopp om att lyfta folks medvetande kring livmoderslösa och surrogatdebatten. Det kan bara bli bättre med tiden?!

Men tänker jag efter blir jag irriterad över hur hela denna händelse och situation uppslukar min tid. Det är delvis självvalt men mycket är ofrivilligt och opåverkat. Det bara dyker upp och tar över min tid. 

Jag vill bli bättre på att leva i nuet och njuta av varje sekund i mitt liv!

När jag (”nu”) har kommit till denna insikt i vad som är viktigt och betydelsefullt i mitt liv har det medfört vissa förändringar. Jag har tittat på och ”justerat” min arbetstid, familjetid och fritid, för att få ut så mycket jag kan av min tid. 

Hur mycket tid har du för de olika områden, och hur mycket tid vill du ha?
Jag är stolt över att jag tagit tag i min tid och hur jag vill ha det! 

För tiden är något man kan styra över, till skillnad från (tiden på) en förlossning!

Jag behöver din hjälp med att hitta en läkare som vill hjälpa mig!

För att kunna komma med nya synpunkter till Patientnämnden behöver jag en läkares, barnmorskas eller annan kunnig person (forskare) inom områdets, utlåtande som stödjer min mening. Jag har lagt tid på att hitta en jurist som kan hjälpa oss om vi får ett nytt utlåtande.

Vet du någon läkare som kanske kan hjälpa till får du mer än gärna tipsa mig! 

(Jag tror knappast att läkare lägger tid på att läsa bloggar?!)
Det är mycket betydelsefullt för mig och mina familj!
Det skulle kännas som ett slags erkännande och vara en stor hjälp att "komma vidare". Samtidigt skulle ersättningen bidra till vår situation, betala tillbaka lånet som vi tog för surrogatförsöket.
Faktum är att av de fyra kvinnor som jag har kommit i kontakt med så har tre av dem anmält till patientförsäkringen och fått ersättning för livmodern samt ersättning för kvarstående men. 
En livmoder i sig, borde väl ha ett värde?!

Jag har hittills varit i kontakt med två läkare och tre barnmorskor som inte vill hjälpa mig. Är det lojalitet eller likgiltighet?! Eller tidsbrist?!

Those of you who are in a position to invest in yourself and your future, look in the mirror and ask yourself if something is getting in the way. If it is, attack it and start living the life you want to live.