God Jul & Gott Nytt År!
Ett år rikare med familjekärlek. Ett år rikare med upplevelser. Ett år rikare med liv!
Året som gått har haft en mängd olika innehåll...
Vi är ett provsrörsförsök och surrogatförsök rikare, trots att det inte gick som vi hade hoppats på.
Tomten kom och delade ut julklappar på julafton. Jag har en önskan som jag vet att jag aldrig kan få, därför har jag valt att inte önska den längre. Jag väljer istället att se framåt. Se och älska det och dem jag har.
Jag har mitt liv och jag har min underbara familj!
Det är lätt att tvivla på sig själv när familj, vänner och bekanta slutar att höra av sig. I början hade jag fullt upp med att bearbeta och komma vidare med mig själv och vår situation, då tänkte jag inte så mycket på det. Men nu när varit igenom en surrogatresa och fått ett negativt och tungt resultat så känner man genast tomheten.
För att söka bekräftelse och svar har jag träffat en kognitiv beteendepedagog med specialområde inom sorgearbete. Det har varit givande då hon har bekräftat det faktum att folk i ens omgivning "försvinner". Hon var enig i min mening att folk har svårt att umgås med vår situation, inte med oss. Hon har även fått mig att se klarare på vad sorg är och hur sorgen ser ut i olika faser. Det har hjälpt mig på så vis att fått det bekräftat att förlora sin livmoder på det sätt som jag gjort faktiskt är en stor sorg för mig. Mitt sorgarbete har nog blockerats tidigare utav att jag inte har tänkt på det eller fokuserat på andra saker.
Tyvärr kostar detta liksom allt annat, och nej, detta är inte heller något som man kan få ersättning från försäkringsbolagen.
Jag har även fått en annan syn på det hela med att leva och ha varit nära att dö.
Min mamma fick höra att en tidigare bekant till familjen drabbats av livmodercancer och fått operera bort sin livmoder. Hon har inga barn och vi har pratat här hemma om vad olyckligt det måste vara för henne. Konstigt nog träffade jag henne en dag, kort efter att jag hade hört om vad hon råkat ut för.
"Jag beklagar" sa jag till henne. "Nej det ska du inte göra, jag är gladare för detta än alternativet" svarade hon.
Såhär i efterhand inser jag att jag valde helt fel ordval. Jag borde kanske istället gratulerat henne till att hon klarat sig. Och det är det jag vill ta med mig, det positiva. Även om vi förlorat vår livmoder på två helt olika sätt så ska vi leva vidare med det. Och då handlar det just om att välja hur man ska göra det. Man kan välja att fastna i sorgen, med risk för för att aldrig riktigt komma vidare. Eller så kan välja att bearbeta sorgen och förhoppningsvis komma vidare.
Så i denna materiella värld vi lever i vill jag avsluta året som gått genom att försöka tänka på ett nytt sätt.
Jag är glad för det jag har. Jag är glad för att jag har världens finaste dotter. Jag är glad för att jag har världens finaste man. Jag är glad för att jag har världens bästa familj. Jag är lycklig för att jag har mitt liv i behåll!
Det behöver inte alltid vara materiella ting och pengar som betyder något. Jag mäter mina tillgångar och rikedomar i kärlek. Och då är jag miljonär!
Tack för att du läser min blogg.
Jag hoppas att du fortsätter läsa även nästa år, men nu önskar jag dig ett riktigt
Gott Nytt År!
