Mitt foto
När jag var liten valde jag omsorgsfullt ut dem finaste stenarna från grusgången, höll dem i mina händer, skakade dem och frågade: "HUR MÅNGA BARN FÅR JAG NÄR JAG BLIR STOR?" Oskyldigt, barnsligt och obetydande. Då. Men ställer jag mig samma fråga idag som jag gjorde då är den allt annat än oskyldig, barnslig och obetydande. Inte hade jag någon aning om att det kunde bli så att man inte själv får bestämma över hur många barn man ska ha. Inte visste jag att jag ofrivilligt skulle hamna i en situation långt ifrån den barnrika villavägen som jag vuxit upp på. Och inte kunde jag i min vildaste fantasi tro att jag skulle vara nära att dö, när jag skulle bli mamma. Detta är min historia om att Leva Vidare Utan Livmoder.

torsdag 14 juni 2012

Bloggat i två veckor!


Bloggat i två veckor!
Nu har jag haft min blogg i två veckor, alltså 14 dagar och nu har jag haft 1518 besökare!

Härligt att så många har läst och tagit del av min blogg. Hoppas nu att debatten åter kan väckas till liv så att det kanske kan påskynda en lagstiftning om surrogatmödraskap i Sverige! Tänk så mycket enklare det skulle bli för så många i liknande situationer. För även om det inte ”syns” eller skrivs om det i media så är det flera barn som kommer till genom surrogatmammor. Om det så sker i Sverige eller i utlandet men senare kommer till Sverige det gör det samma, faktum kvarstår. Surrogatmammor finns och används idag, även i Sverige!
Alla borde ha samma rättigheter att få vara med om livets största gåva!
Hur går det med våra framtidsplaner?
Status: Vi inväntar fortfarande de sista provsvaren från de tester vi har gjort. Jag har mailkontakt med en klinik i utlandet som vill hjälpa oss om allt ser ut som det ska. Nu letar jag även efter en klinik i Sverige som vill hjälpa oss med hormonbehandlingar, OM vi får klartecken att påbörja en behandling.




Ha en härlig kväll!



Upplagd av kl.

1 kommentar:

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)